N.D.

Stuck in '82...
Jag älskar Napoleon Dynamite. Älskar, älskar, älskar.
"Gosh!"
Into this world we're thrown

Save me.
Rädda mig.
Rädda mig från detta land.
Från dess människor.
Shit.
Random

Det är onsdag kväll och för första gången på fem månader är jag hemma hos min pappa.
Det är något med detta stället som jag verkligen gillar, men samtidigt något som jag inte gillar.
Här finns min förflutna, iallafall en stor del av det, mycket har hänt här.
- Både gott och ont, men mest ont. Tyvärr.
Här sitter jag och lyssnar på Depeche Mode - Clean. Och det är verkligen något med Depeche Mode och denna platsen. Deras musik ger mig någon speciell känsla som jag inte får hos mamma.
Kalla mig galen, men jag tror det handlar om atmosfären, om dom man umgås med.
Som min far. På min fars sida är jag uppvuxen med musik som Ted Gärdestad, Freda'. Och Depeche Mode. Fast egentligen är det min farbrors förtjänst. Varje gång vi varit uppe i Norrland och besökt honom och farsans föräldrar, har han överöst oss med sin musik. Och där är framförallt Depeche Mode inräknade. Skivor, dvd'r... (det var bland annat hos honom som jag såg 101-dvd'n för första gången, och av honom som jag fick den bränd och skickad hem.)
Man blir påverkad. Fast U2 och det där andra fastnade inte så mycket, fast jag tycker ändå om musiken, men det var något speciellt med Depeche Mode. När jag kom upp i åldrarna, sådär 11-12, började jag så småningom förstå lite mer vad texterna handlade om och vad som menades med dom, och när jag tittade tillbaka på min uppväxt så fann jag många liknelser med mina upplevelser och Depeche Mode's texter.
Det var som en 'aha'-upplevelse som har hållt i sig ända sen dess...
Och morsans sida då. Som många, tusentals andra tjejer världen över så älskade min mor The Doors när hon var ung. Visst, hon var inte i åldern att kunna gå och se dom live när dom höll på som mest (hon är född 1962), men hon lyssnade på dom som en galning och trånade varje gång hon såg en bild på dom, speciellt Jim Morrison (typ som jag, hah, fast jag är inte lika extrem.).
Och självklart fick hon in mig i musiken hon med, hon behövde inte göra så mycket, bara spela lite låtar då och då, man kan säga att jag fann Doors på egen hand, fast morsan hela tiden var med.
Svårt att förklara, jag har lyssnat på Doors hela mitt liv, likt Depeche Mode, men det var varit på speciellt sätt jag lyssnat på dom.
Äh.
Mycket tankar, lite förståelse av er.
I guess.
Top Model England next!
Cha
Not to Touch the Earth

Godmorgon, Godmiddag, godkväll.
Ja, vad säger man när man inte har haft en bra natts sömn på över en vecka och nu har sovit i tre-fyra timmar på dagen?
Jag vet inte, vad jag vet är att jag är riktigt jävla trött...
Vet inte vad sömnbristen beror på. Eller delvis är det ju att jag har hängt i Annas lägenhet några nätter, suttit uppe på nätterna och snackat. Annars vet jag inte... That's just how it is.
Förstår inte att jag badade i Lomma igår, och att det var självmant! Ni förstår, enligt mig är Lomma, och har alltid varit, den äckligaste platsen på denna jord. All denna... uppradning av spinkiga tjejer och bränner sig i solen för att det röda senare kommer bli brunt, det äckliga vattnet... Och nästan framförallt; alla dessa äckliga medelålders män som av någon anledning alltid har funnits på Lomma, som bara legat där på stranden och spanat in flickor/tjejer som är 20-30 år yngre än dom.
Och ja; vattnet är riktigt äckligt dessutom.
Lager på lager... I say; Lager på lager...
"Yes, the river knows..." I Paris ska Natalie och jag ha en speciell dag i veckan, let's say onsdag, då vi går till Pére Lachaise och lägger några vita rosor på Jims grav. Det kommer bli så vackert.
Bara tanken på att jag om ett år kommer vakna upp i en säng i Paris gör mig så lycklig. Att bara vara där och inte vara i Sverige, det är en sån frihet!
Cha
Waiting for the Sun

Can't you feel it now that spring has come, that it's time to live in the scattered Sun
Waiting for the Sun...
Igår såg vi Zlatan och det är egentligen inte så jätteintressant, men det var ändå rätt mysko-roligt att han flängde runt på Botulfsplatsen här i Lund.
Ja, och "Waiting for the Sun" är den sexigaste låten som någonsin gjorts.
Fråga mig inte varför, Den är bara det.
Nu ska jag spela GTA San Andreas.
Cha
I'm going but I need a little time...

"I promised I would drown myself in mysticated wine..."
Idag är vi lite irriterade på Frankrike, eller väldigt, men det överlever vi.
Det enda jag är orolig för är om jag kommer överleva utan mina älskade cigaretter, har inte rökt sedan Landskrona (förutom dom där patetiska fimparna jag rökte igår).
Have no cash, have no cigarettes!
Det är s j u k t illa.
Menmen...
Argh,
bye
Sky high

Cha!
Igår stod vi och väntade på Danne vid stationen, då vi, eller ja, Jag, fick syn på ett stycke Ola Salo komma gåendes där till vänster om oss. Efter som Ola är Ola, tog det ett tag för honom att fatta att jag stod och log ett brett leende mot honom. Men när han märkte det, log han ett brett leende tillbaka och sade "Men HEEEJ! DET var lääänge sen!", och så stod vi och pratade en stund.
Efter att ha förklarat för Ola vart såna där förvaringsboxar stod och hängde, åkte vi till Landskrona och solade, badade (ja, okej, ELIN badade), käkade, drack, mös, KOLLADE PÅ "PHANTOM OF THE OPERA" som är megabra.
Härlig visit, och sen sov Amanda över hos mig; mys! Vi fönsterrökte, kollade i skolkatalogen (fjortis, men vad gör man när man inte har något att göra halv två på natten?) pratade, slappade, och, till slut, somnade.
Härlig dag! Men, som vanligt, as allways in these summers, har jag bränt mig. Brände mig som satan igår; illa!
Well, well...
Nu ska jag spela GTA SAN ANDREAS, som är såhär världens roligaste och ballaste och bästa dataspel.
Cha och hej!
Innan bomberna

God morgon!
Lika soligt som vanligt, lika klibbande varmt. Kunde verkligen inte sova i natt, tog typ tre timmar, och sen vaknade jag skettidigt för att öppna fönstret (ännu mer).
Hua!
Idag är det Landskrona!
Ska bli riktigt trevligt att träffa Elin igen, länge sen sist nu!
Satt på Ariman igår med Amanda, vi satt säkert där i fyra timmar, helt galet!
Men så är det alltid på Ariman på sommaren, man sitter där i 25 år, glömmer bort tiden helt när man har fint väder och fint sällskap.
Näe, ska köra lite GTA San Andreas nuurå.
(Btw, USA's nationaldag idag. Ye, eller något. Fast nämn det inte så mycket inför min moder, hon är inte, hah, direkt ett stort fan av det landet... Hah.)
/Leev.
Välkommen hem, världens bästa Amanda!

Idag kom älskade Amanda hem, som jag längtat!
Har bara gått (och sprungit) omkring här hemma sedan jag kom hem från Rönnäs och väntat på denna dag; lycka!
Lekas imorgon och le, le, le.
Sitter och diskuterar det här med midsommar med Natalie. Egentligen, vad är det att fira? Okej, paradis för alla under 14 som köper langad sprit och super därefter sig redlöst fulla och vaknar morgonen därpå i en soffa som tillhör en människa man aldrig tidigare varit hos och inte känner.
(påminner äckligt mycket om mig själv för ett par år sedan, och ett fåtal gånger nu på senare tid)
Men alla har vi den perioden i våra liv! Alla har vi den! Så bli inte onda på mig nu, kära ni under 14 som gjorde detta på midsommar och brukar göra det.
That's just a fact.
Nej, time for inladdning på mp3:n och stänga av datorn (order av bror genom mor, bror ska dela ut tidningar i natt = needs sleep.)
BYE och god natt!
Home

Måsten på årets Malmöfestival:
ATOMIC SWING
Damn!
Dungen
Joddla med Siv
KRISTIAN ANTILLA
Svenska Akademien
Nationalteaterns rockorkester
Helt sjukt bra band för att vara en Malmöfestival. Atomic Swing lär jag se med morsan, som var helt galen i dom (speciellt i Micke, that hottie) där kring -93.
Fun, fun, fun!
För övrigt så kom jag hem från Rönnäs idag. Tyvärr. Fast jag hade nog inte orkat stanna där så länge till, men jag hade inte tackat nej om bilen hade fortsatt norrut i landet eller kört mig till en flygplats och låtit mig fara från Sverige.
Men nej, nu sitter jag återigen här hemma i Lund varesig jag vill det eller inte.
Kan inte Amanda komma hem nu?
Bye
70821-18


Berger: "Would you like to go to a party with me?"
Hair, Hair, Hair...
Jag vet inte hur många gånger jag har sett Hair nu de senaste dagarna. Det är något som kommer nu när sommaren är här, man blir liksom Hair-sugen (inte för att man inte är det resten av året, men på sommaren är man det lite extra).
Så f r u k t a n s v ä r t slapp dag. Degning hos Anna, in till stan och köpa glass, hem igen och sola.
No school, I'm too cool for school. Kanske inte, men jag sket i den ändå. Sista veckan = skitsamma.
Nu ska jag fortsätta min väg ut i Internetets värld. Weeeeeo.
70821-16

Jag glömde säga att jag blev galen igår.
70821-15

Nytt, nytt, nytt...
Nu har det kommit upp nya saker på "att-göra"-listan som gör det värt att keepa on.
PARIS nästa sommar, PARIS. Tågning till Paris med Natalie och Anna.
Vad säger ni om det?
Jag säger underbart, frihet, njutning. Äntligen.
Först och främst; Père-Lachaise.
"Give us a moment for magic..."
För övrigt är jag lika trött på Lund och Sverige, jag är precis lika trött på detta som jag senast var (, som jag alltid varit).
Men sov hos Amanda i natt, hemma hos hennes morsa som har högar av bra skivor och LP's i vardagsrummet.
Avkoppling är ordet, mina vänner.
Och ännu mer avkoppling blir det den 21:a (ja, juni) när jag och Anna och Hans och Hannah åker till Rönnäs; den bästa platsen i Sverige.
Att ett ställe kan ligga så avskilt från allt och alla andra är så obeskrivligt underbart.
Stannar där över midsommar och framåt, vet inte när jag kommer hem, får se. Stannar där så länge alla har cash till sprit och mat och bensin, sen kommer jag hem.
Dagens citat (och läs det, skumma inte bara igenom det, läs det.):
“I'm always a bit suspicious when lyricists call themselves poets.”
- Jim Morrison
Mr. Mojo Risin'
Jag är så fruktansvärt trött på Lund. Staden, människorna (except för några undantag); allting...
Hade varit så otroligt skönt att bara få flytta härifrån, komma bort från detta.
Att kunna vakna upp och skymta en helt annan stad från fönstret. Det hade varit så underbart.
Frihet.
Men, istället är man kvar i en stad där ingen bryr sig om någon annan, det är en själv som är i centrum.
Skit andra, liksom.
Jag är så trött på det! Det finns inga ord som kan förklara hur trött jag är på det! Jag är trött på alla falska människor som raggar till sig en för att sedan bara svika en, dom ville bara ha en vän en liten stund, man var som ett andrahandsval.
EN VÄN I NÖDEN, för en själv.
Och ingen kan acceptera sig själv, man måste alltid gå ut för att vara någon annan, oftast omedvetet. Jag har nog aldrig sett någon vara sig själv helt ut, släppa sina hämningar helt, sluta hålla in magen. Kanske mina närmaste, men absolut ingen ingen annan. Jag känner själv pressad i vissa situationer, då jag inte kan hantera mig själv och känner mig osäker, men jag är på god väg. För jag har tröttnat på att hålla inne allt, att "se upp". De där blickarna, det där pratet. Skit samma, herregud. Jag förstår inte hur folk orkar.
Det är bara att släppa det, kanske det enklaste man kan göra, fast det känns svårt.
Jag förstår mig inte på vissa...
Sorgligt.
Om ett år är det snart dags. Om ett år är det bara några veckor kvar tills allt är över, tills jag är fri.
Om ett år är det bara några veckor kvar tills jag slipper Lund.
Jag ska flytta långt härifrån, så pass långt att minnena från denna äckliga staden inte hinner ikapp mig längre. Och när minnena är borta, då ska jag pusta ut, ta en cigarett och njuta.
Usch, det är som en jobbig fluga på sommaren som inte vill fluga iväg förens man gör något åt saken själv.
Jag vill bara... iväg.

Well. Jim och Doors finns iallafall alltid kvar, när det är som värst kan jag bara sätta på "L.A. Woman" eller egentligen vilken Doors-låt som helst, för att glömma alla bekymmer.
Well, now that we know eachother a little bit better, why don't you come over here?
Hade varit så otroligt skönt att bara få flytta härifrån, komma bort från detta.
Att kunna vakna upp och skymta en helt annan stad från fönstret. Det hade varit så underbart.
Frihet.
Men, istället är man kvar i en stad där ingen bryr sig om någon annan, det är en själv som är i centrum.
Skit andra, liksom.
Jag är så trött på det! Det finns inga ord som kan förklara hur trött jag är på det! Jag är trött på alla falska människor som raggar till sig en för att sedan bara svika en, dom ville bara ha en vän en liten stund, man var som ett andrahandsval.
EN VÄN I NÖDEN, för en själv.
Och ingen kan acceptera sig själv, man måste alltid gå ut för att vara någon annan, oftast omedvetet. Jag har nog aldrig sett någon vara sig själv helt ut, släppa sina hämningar helt, sluta hålla in magen. Kanske mina närmaste, men absolut ingen ingen annan. Jag känner själv pressad i vissa situationer, då jag inte kan hantera mig själv och känner mig osäker, men jag är på god väg. För jag har tröttnat på att hålla inne allt, att "se upp". De där blickarna, det där pratet. Skit samma, herregud. Jag förstår inte hur folk orkar.
Det är bara att släppa det, kanske det enklaste man kan göra, fast det känns svårt.
Jag förstår mig inte på vissa...
Sorgligt.
Om ett år är det snart dags. Om ett år är det bara några veckor kvar tills allt är över, tills jag är fri.
Om ett år är det bara några veckor kvar tills jag slipper Lund.
Jag ska flytta långt härifrån, så pass långt att minnena från denna äckliga staden inte hinner ikapp mig längre. Och när minnena är borta, då ska jag pusta ut, ta en cigarett och njuta.
Usch, det är som en jobbig fluga på sommaren som inte vill fluga iväg förens man gör något åt saken själv.
Jag vill bara... iväg.

Well. Jim och Doors finns iallafall alltid kvar, när det är som värst kan jag bara sätta på "L.A. Woman" eller egentligen vilken Doors-låt som helst, för att glömma alla bekymmer.
Well, now that we know eachother a little bit better, why don't you come over here?
Tillbaka

Hemma från Siesta och jag känner mig bara helt ställd.
Mew var... helt otroliga. Var så nyfiken och spänd inför konserten, efteråt var jag bara helt stum.
Det var vackraste jag varit med om.
Hela Siesta var riktigt jävla roligt i år. Av någon märklig anledning stötte jag hela tiden ihop med en massa artister som Antilla, Gonza och White Seeds-medlemmar, jag vet inte riktigt hur det gick till, men helt plötsligt stod man där och snackade med dom...
Radio Dept. var jättemysiga, många tyckte dom var tråkiga, men det kan jag verkligen inte påstå. Det var så fint och mysigt och oooh...
Men Mew, alltså... Jag vet verkligen inte vad jag ska säga, det finns verkligen inget som kan jämföras med deras konsert i fredags, verkligen ingenting...
AN AMERICAN PRAYER

Choose they croon the Ancient Ones
the time has come again
choose now, they croon
beneath the moon
beside an ancient lake
Enter again the sweet forest
Enter the hot dream
Come with us
everything is broken up and dances.
Imorgon är det Siesta och jag ä n t l i g e n ifrån Lund.
Fick föresten veta att det blir Stockholm i sommar.
Och Paris nästa sommar.
Tack, tack.
BAM

BAEM!
Har kollat på Viva la Bam hela eftermiddagen, ett sant nöje as allways..
Inte så mycket att säga om dagen, eftersom jag till största delen endast har tillbringat den åt Bam och hans pals. Minns inte heller så mycket av dagen, bara att jag hade en jäkla massa matte...
Najje, sov gott!
Won't you come?

Hade inte bangat en Kilmer-film nu... Najnaj.
Nu är ÄNTLIGEN den jobbiga T.I.A-skiten över. Jobbade (med endast 50 minuters paus) nere på södra från åtta till fyra idag. Hej trött som ett as...
Men ska säga bye bye till Fredrik ikväll, han är pappaledig i 3 månader sen, den jäveln.
Ska bli sjukt skönt att sova i natt, känner verkligen på mig det...
Bröl.
Seasons

Vill se WildBoyz som fan nu, fast även om det hade gått nu så hade mor min inte tillåtit mig, hon hatar nämligen alla dessa Jackass-liknande programmen. Jag älskar dom! Speciellt WildBoyz, om det fanns en Gud inom alla tv-programmen så skulle WildBoyz vara den Guden. Så jääävla bra. Speciellt Chris Pontanio (mannen till vänster), han är helt galen.
Woooah.
Idag såg vi på ettornas monologer. Satan vad man kände sig underlägsen när man gick ut därifrån! Dom är helt sjukligt duktiga! Nåväl, några av dom iallafall.. Men om man jämför dom med hur vi var förra året, jäklar! Vi är kanske hälften så bra som dom är... Haha. Det är illa, illa, illa...
Well well, what to do, what to do?
Imorgon är då dagen då jag och min klass ska misslyckas helt inom teatern och dess värld. Vi ska framföra vår jäkla T.I.E-bajs (T.I.E = Theatre In Education, något som någon KORKAD jävel kommit på) för Gunnesbo-skolans femteklassare, tror jag...
Det kommer gå så skit! Vi kommer slaktas ut och in och upp och ner och allt vad det finns.
Snyft.
Imorgon blir det hejhejdå till Fredrik, den jäveln ska ha tre månaders pappaledighet. Bög. Eller kanske inte, men det är otroligt irriterande! Han får ju liksom sommarlov en månad före oss, brrrööölll!
Håller på att ladda ner två Soundgarden-skivor nu. Wunderbart säger jag. Kommer njuta jäkligt mycket av dom kan jag säga såhär lite i förväg.
Jo, en sak till! Hade ju den där jäkla historiaskiten idag. För er som inte fattar ett dugg vad jag snackar om; vi spelade upp miniscener på Kulturen här i Lund idag, i dom där husen. Min grupp hade Prästgården, jag skulle vara piga. Nu var det så att vår scen skulle vara sådär fin och sorglig och allvarlig. Men jag som var/är så jäkla trött och oseriös förstörde hela scenen genom att sätta mig på jäkligt knarriga stolar, tappa kaffebringarens lock i kaffekoppar och skratta under hela scenen.
MEN ÅÅÅEEEHHH! Pallaaa...
Nej nu ska jag sova, sov gott och hejrå.
Danko

Snart är Born A Lion (hah, passande va?) min ägodel och då njuuuter jag.
Danko Jones är MUMMA.